Tillit och social trygghet.

Faktorer bakom allmänhetens participation i samhällsprocesser. Ett teoretiskt perspektiv

Safeness in relation to the boundaries of planning : a vertical qualitative study of planning for safeness from a national, regional and municipality planning perspective

Att planera för trygghet är ett relativt nytt koncept i Sverige där det länge funnits en kunskapslucka. Detta är bakgrunden till att denna studie valt att undersöka trygghetsfrågan i relation till den svenska planeringshierarkin. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur trygghetsfrämjande insatser behandlas inom den svenska planeringshierarkin idag, samt hur planeringen på och mellan de olika planeringsnivåerna kan främja en ökad trygghet i Sverige. Studien utgörs av en vertikal kvalitativ studie där undersökningen kretsar kring den statliga, regionala och kommunala planeringsnivån. Metodvalen utgörs av dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer där empirin primärt är hämtad från respektive planeringsnivå, men också forskningen. För att underbygga och skapa djupare förståelse för empirin har studien tagit del av teoretiska perspektiv samt mer konkret forskning kopplat till studiens syfte. Då studien har två huvudteman, trygghet och den svenska planeringshierarkin, är teorin uppdelad utifrån dessa. Resultatet och analysen visar på att det finns en relativt god kunskap på respektive planeringsnivå gällande vad som behöver göras för att öka tryggheten. En slutsats är att det praktiska utfallet inte alltid överensstämmer med kunskapen. Detta kan förklaras utifrån faktorer som att olika samhällsutmaningar står emot varandra, att kunskapen inte alltid är anpassad till det praktiska arbetet och att den svenska planeringshierarkin inte alltid samspelar. Den kommunala och regionala nivån eftersöker en starkare styrning och kraftfullare incitament från statligt håll, medan den statliga nivån menar att resurserna idag inte räcker till samt att lagarna som redan finns inte sätter några hinder för att arbeta med trygghetsfrämjande insatser. Samverkan mellan och inom planeringsnivåerna måste förbättras och rollfördelningen måste även bli tydligare.Planning for safeness is a relatively new concept in Sweden where there has long been a knowledge gap. This is the reason why this study chose to examine safeness in relation to the Swedish planning hierarchy. The overall purpose of the study is to examine how measures promoting safeness are processed within the Swedish planning hierarchy today and how planning within and between the hierarchical levels can promote increased safeness in Sweden. The study is composed of a vertical qualitative study where the planning hierarchy of the national, regional and municipal actors and safeness are in focus. Methods to study these phenomena are made up of document analysis and interviews where the empirical material is collected from the different levels of the planning hierarchy as well as a researcher. To support this and to create a deeper understanding for the empirical material, the study uses theoretical perspectives and previous research within the field of both safeness and planning. As the study has two main themes, safeness and the Swedish planning hierarchy, the theoretical framework is divided on the basis of these. The results and analysis show that there is a relatively good knowledge at each planning level regarding what needs to be done to increase safeness. One conclusion is that the practical outcome does not always correspond to the base of knowledge. This can be explained on the basis of factors such as that different societal challenges are opposed to each other, the knowledge is not always adapted to the practical work and the fact that the Swedish planning hierarchy does not always interact between the levels of planning. The municipal and regional level seek stronger governance and more powerful incentives from the state, while the state level believes that the resources today are insufficient and that the laws that already exist do not place any obstacles to working with security-promoting initiatives. Collaboration between and within the authorities at the three planning levels must also be improved and the division of roles must become clearer

Lively and safe urban squares : a case study of Rådhustorget in Umeå

Till följd av dagens kraftigt växande städer och förtätning som stadsideal blir de offentliga ytorna extra viktiga för människors välmående. Social hållbarhet handlar om att utforma städer där människors mående sätts i fokus. En viktig del av den socialt hållbara staden är de offentliga platserna som ska vara till för alla och skapa möjligheter för möten. Torgen är ett av de viktigaste offentliga rummen då de oftast är placerade i stadens mest centrala delar och har historiskt sett alltid fungerat som en plats där stadens medborgare kan mötas. En grundförutsättning för att människor ska trivas och vilja använda ett torg är att det inbringar trygghet. Därav kan tomma torg resultera i en upplevelse av otrygghet. Syftet med den här uppsatsen är att få en större förståelse för hur livfulla och trygga torg kan uppnås för att bidra till att skapa socialt hållbara städer. För att besvara uppsatsens frågeställning har Rådhustorget undersökts genom platsanalyser som utgått från olika teoretiska ramverk. I analysen har Jan Gehls kriterier för Bekvämlighet och kategorisering av aktiviteter i det offentliga rummet använts för att bedöma vilka aspekter som bidrar till ett livfullt torg. För att bedöma tryggheten på Rådhustorget har Boverkets utgångspunkter analyserats. Det har även skett en dokumentgranskning av Rådhustorgets gestaltningsprogram och planer för kommunens arbete för social hållbarhet på offentliga platser. Det gav en ökad förståelse för arkitekternas utgångspunkter vid renoveringen av torget samt en övergripande uppfattning för kommunens visioner. Genom att notera torgets aspekter utifrån ramverken gavs en insikt i hur utformningen påverkade användningen och upplevelsen av trygghet på torget. Några aspekter som noterades bidra till ökad användning och trygghet på torget var bland annat att det var enkelt att få en överblick på torget och dess omgivning. Den huvudsakliga bristande kvaliteten på torget var att det fanns få faktorer som bjöd in till att stanna upp och utföra olika aktiviteter.As a result of today's rapidly growing cities and densification as an ideal in city planning, public places become extra important for people's well-being. Social sustainability is about designing cities where people's wellbeing is the top priority. An important part of a socially sustainable city is that the public places should be accessible for everybody while also creating opportunities for social encounters. The urban square is one of the most important public spaces since they usually are situated in the most central part of the city. Historically, the squares have always functioned as a meeting place for the citizens. A basic requirement for people to enjoy and use an urban square is that it brings a feeling of safety. Hence an empty square can lead to people experiencing a feeling of lack of safety. The intention of this essay is to get a broader understanding of how to achieve lively and safe urban squares to contribute to a socially sustainable city. In order to answer the essay's research question, Rådhustorget has been investigated through a case study based on various theoretical frameworks. The analysis is based on Jan Gehl's criteria for Comfort and categorization of activities in the public space and Boverkets criteria on the experience of safety in public environments. There has also been a document review of Rådhustorget's designprogram and planning for the township’s work for social sustainability in public places. This gave an increased understanding of the architects' main focus for the renovation as well as an overall understanding of the township’s goals. By analysing the square's different aspects based on the theoretical frameworks, a broader understanding was given about how the design influenced the usage and safety on Rådhustorget. Some aspects that were noted to contribute to increasing liveliness and safety in the square were, among other things, that it was easy to get an overview of the square and its surroundings. The main lack of quality of the square was that there were few factors that made people want to stay for a longer time and participate in different activities

Trygghet och delaktighet på daghem : Idéer till en verksamhetsgudie för Dagisfred

Syftet med det här examensarbetet är att samla idéer till en verksamhetsguide för Dagisfred. Dagisfred är ett projekt startat av Folkhälsans förbund rf och under år 2016 utvecklar Folkhälsan konceptet Dagisfred och samarbetar med studerande vid yrkeshögskolan Novia. Målet med Dagisfred är att ytterligare stärka daghemmens arbete med respekt, delaktighet och trygghet. De mest relevanta begreppen i detta arbete är delaktighet och inflytande. För att få fram idéer till verksamhetsguiden har besök till ett samarbetsdaghem gjorts, och för att få fram barns och pedagogers tankar och åsikter har Folkhälsan utvecklat två verktyg som har använts för att genomföra detta. En Dialogduk för daghemmets personal och Spelet för Dagisfred för barnen, som skribenter från detta examensarbete varit med och dokumenterat användningen av. Efter att resultaten från användningen av dessa verktyg och examensarbetets teori har analyserats, har skribenterna arbetat fram idéer som kommer att sammanställas till en verksamhetsguide. Som slutsats efter användningen av dessa verktyg kan skribenterna konstatera att de fungerar bra för att ta till vara barnens och personalens tankar, åsikter och idéer. Verksamhetguiden kommer att stöda daghem att implementera Dagisfred på den egna enheten.Tämän opinnäytetyön tavoitteena on keksiä ideoita Folkhälsanin aloittamaan hankkeeseen, jonka tavoitteena on luoda päiväkotirauhaa käsittelevä toimintaopas. Toimintaoppaan tavoitteena on vahvistaa lasten osallisuutta päiväkodissa, eli huomioida heidän ajatuksiaan ja toiveitaan päiväkotitoimintaan liittyen sekä huomioida lasten turvallinen kasvuympäristö. Tärkeimpänä käsiteenä tässä opinnäytetyössä on lasten osallisuus. Ideoiden saamiseksi osa kirjoittajista on vieraillut yhteistyöpäiväkodissa. Jotta lasten ja aikuisten ajatukset ja mielipiteet on saatu selville, on Folkhälsan kehittänyt kaksi työkalua tätä selvitystyötä varten.. Työkalut ovat Dialogduk päiväkodin työntekijöille ja Spelet för Dagisfred lapsille. Näiden pelien avulla saatiin selville lasten ja aikuisten ideoita ja ajatuksia päiväkotirauhasta, joiden perusteella kirjoittajat keräsivät ideat toimintaoppaaksi. Kirjoittajien mielestä työkalut, Dialogduken ja Spelet för Dagisfred, toimivat hyvin ja niiden avulla saadaan pedagogien ja lasten ajatuksia ja mielipiteitä selville. Tämän oppaan on tarkoitus olla avuksi päiväkodeille, jotka voivat sen avulla alkaa kehittää Päiväkotirauhaa omassa päiväkodissaan.The purpose of this bachelor’s thesis is to collect ideas for an activity guide for the project Dagisfred. The project was initiated by Folkhälsans förbund r.f. and during 2016 Folkhälsan is developing the concept of Dagisfred by cooperating with students from Novia Univeristy of Applied Sciences. The goal of the project is to further strengthen nurseries work with respect, participation and safety. The main focus of this bachelor’s thesis was childrens participation and influence in nurseries. Ideas for the activity guide are collected by obtaining children’s and educators thoughts and opinions about Dagisfred. To be able to do this Folkhälsan has developed two instruments, Spelet för Dagisfred and Dialogduken. Spelet for Dagisfred is a game for children and Dialogduken is for the staff. The students have documented the use of these instruments at the nursery. The result from these documentations has then been analyzed. Based on the analysis of the result and the bachelor’s thesis theory the students have developed ideas that will be compiled to an activity guide. The results show that the instruments work well in use of collecting thoughts and opinions from the children as well as educators. The activity guide will support nurseries to achieve Dagisfred

Between environments for play & adult world : how Uppsala municipality´s guidelines can support teenagers’ use of outdoor environments

Forskning om tonåringar och hur utemiljöer bör utformas efter deras behov är relativt limiterad. Det finns kommunala riktlinjer i Uppsala som guidar i planeringen av parker och grönytor. Det är dock oklart huruvida, eller hur väl riktlinjerna hanterar tonåringars behov av utemiljöer. Denna masteruppsats kommer fram till förslag på hur kommunala riktlinjer kan stödja tonåringars användning av utemiljöer. När Lina Sandells park i Gottsunda rustades upp deltog tonåringar i dialoger med representanter från kommunen. Idag står Gränbyparken inför en stor upprustning, vilket gör att erfarenheterna från parken i Gottsunda är viktiga att ta hänsyn till. Erfarenheterna sätts i relation till kommunala riktlinjer för att belysa kommunens arbete i frågor som rör utemiljöer för tonåringar. Uppsatsens metod består av två delar. I den första delen används intervjuer och observationer vilket bidrar till kunskap om hur tonåringar använder och vill använda parkmiljöer i Uppsala idag. Två tonåringar intervjuades. Den andra delen i metoden undersöker hur riktlinjerna kan utformas för att involvera tonåringar som målgrupp. Till detta gjordes intervjuer och en dokumentstudie av Uppsala kommuns riktlinjer för parker och grönytor. Resultatet pekar på att tonåringar har sökt sig till sittplatser. Tonåringar i Uppsala vill ha fler och alternativa sittplatser inom en utemiljö, delvis av trygghetsskäl. Utformningen av sittplatser ska vara social och fungera året om vilket fångas upp genom att inkludera en typritning av en sådana sittplatser i riktlinjerna. Därför är varma sittplatser ett alternativ som kan användas oavsett årstid. Det finns skillnader i hur barn i olika åldrar använder utemiljöer, vilket bör återspeglas i riktlinjerna, men detta perspektiv ges lite utrymme idag. En tydligare beskrivning av kvalitativa värden, som barns behov sett till olika åldersgrupper skulle sätta tonåringar och yngre barn i centrum och komplettera de administrativa enheternas kvantitativa mätvärden. De kommunala riktlinjerna skiljer sig från empirin då frågor om trygghet inte tas upp. Trygghet är särskilt viktig i samband med en diskussion ur ett genusperspektiv. Bilder i riktlinjerna som visar tonåringar kan göra målgruppen mer synlig, detta saknas dock idag. Erfarenheterna från uppsatsen visar på att det kan finnas svårigheter i att få tonåringar att delta, vilket kommunen bör vara medveten om och hantera.Research on teenagers and how outdoor environments should be designed according to their needs is relatively limited. There are municipal guidelines in Uppsala that guide the planning of parks and green spaces. However, it is unclear whether, or how well, the guidelines address teenagers' needs for outdoor environments. This master's thesis suggests how municipal guidelines can support teenagers' use of outdoor environments. When Lina Sandell's park in Gottsunda was refurbished, teenagers participated in dialogues with representatives from the municipality. Today, the Gränby park is facing a major refurbishment, which means that the experiences from the park in Gottsunda are important to take into account. The experiences are put in relation to municipal guidelines to shed light on the municipality's work on issues concerning outdoor environments for teenagers. The method consists of two parts. The first part uses interviews and observations, which contributes to an understanding of how teenagers use and would like to use park environments in Uppsala today. Two teenagers were interviewed. The second part of the method examines how the guidelines can be designed to involve teenagers as a target group, by interviews, and a document study of Uppsala Municipality's guidelines for parks and green areas. The results indicate that teenagers have applied for seats. Teenagers in Uppsala want more and alternative seats in an outdoor environment, partly for safety reasons. The design of seats should be social and work all year round, which could be captured by including a type drawing of such seats in the guidelines. Therefore, warm seating is an option that can be used regardless of the season. There are differences in how children of different ages use outdoor environments, which should be reflected in the guidelines, but this perspective is given some space today. A clearer description of qualitative values, such as children's needs in terms of different age groups, would put teenagers and younger children in focus and complement the administrative units' quantitative measurement values. The municipal guidelines differ from the empirical data as issues of safety are not addressed. Safety is especially important in connection to a discission with a gender perspective. Pictures in the guidelines showing teenagers can make the target group more visible, but this is missing today. Experience from the thesis shows that there may be difficulties in getting teenagers to participate, which the municipality should be aware of and handle

Risker på arbetsplatsen : - en kvalitativ studie inom hemvårdens arbetsmiljö

Syftet med detta examensarbete var att genom en enkätundersökning om personalens egen uppfattning om risker i arbetet i hemvården undersöka om hemvården är en trygg, säker och hälsosam arbetsplats. Frågeställningen för examensarbetet var ”Vilka risker finns i arbetsmiljön inom hemvården?”. Den teoretiska utgångspunkten omfattade Nightingales syn på hälsa och miljö, Segestens syn på trygghet och Watsons syn på hälsa och ohälsa. Den teoretiska bakgrunden inkluderade aktuell Finländsk lagstiftning, några centrala begrepp för arbetsmiljö och arbetarskydd samt en sammanfattning över arbetsrelaterad stress enligt Europeiska arbetsmiljöbyrån. Datainsamlingsmetoden som användes var webbenkät med öppna frågor och analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys. I resultaten framkom ett flertal olika risker i hemvårdens arbetsmiljö. Några av dessa var hotfulla situationer, stress, smittorisker, väglaget och ergonomiska risker. Inga specifika svar beträffande hemvården som trygg, säker och hälsosam arbetsplats framkom, dock vissa risker som under längre tid kan leda till ohälsa och även risker som kan sammankopplas med trygghet och säkerhet kom fram i svaren.The aim of this Bachelor´s Thesis was to perform a survey of the personnel´s own perception of risks in the work of home care, whether home care is a safe, secure and healthy workplace. The main question of the thesis was the following: "what are the risks of working in home care?” The theoretical starting points included Nightingale's view on health and environment, Segesten´s approach to security and Watson's approach to health and illness. The theoretical background included current Finnish legislation, some key concepts for the work environment and safety at work, and a summary of work-related stress, according to the European Agency for Safety and Health at Work. The method used for collecting data was an online survey with open questions and the analysis was a qualitative content analysis. The results revealed a variety of risks in the home care environment. Some of these were threatening situations, stress, potential contamination, road conditions, and ergonomic risks. No specific answers on home care as a safe, secure and healthy workplace were revealed. However, some risks leading to illness in the long run and even risks associated with safety and security came up in the answers to the survey

Perceived safety, mobility and strategies : a qualitative study of women’s perceived safety on Hyllie train station

För en miljömässigt och socialt hållbar stadsutveckling är en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik av största vikt. För att både nya och befintliga resenärer ska kunna, och vilja, använda sig av kollektivtrafiken är det viktigt att resenärerna kan känna sig trygga. Detta gäller inte enbart ombord på kollektivtrafiken utan även på kollektivtrafikhållplatsen och på vägen till eller från hållplatsen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur en specifik plats i Malmö, Hyllie station, och vägen till och från stationen, upplevs ur ett trygghetsperspektiv samt hur detta påverkar kvinnors dagliga mobilitet. Genom att observera stationen, följa med kvinnorna i deras förflyttning från stationen och därefter genomföra uppföljningsintervjuer, ges en djup inblick i hur stationen och vägen till och från stationen upplevs, och hur upplevelsen påverkar kvinnorna. Studien visar att (o)trygghet är ett komplext fenomen som kräver en holistisk förståelse. Det finns ett flertal aspekter som påverkar den upplevda tryggheten: platsens specifika karaktärsdrag (bestående av den fysiska och sociala miljön), våra föreställningar om platser, samt sociala kategorier och maktrelationer. Det som hade störst påverkan på den upplevda (o)tryggheten för kvinnorna i studien var dock den sociala miljön, det vill säga sammansättningen av människor på platsen. Hur upplevelsen påverkar kvinnornas dagliga mobilitet är också komplext. För att hantera känslor av otrygghet använder kvinnorna ett flertal mobilitetsstrategier. Det kan till exempel handla om att välja andra vägar kvällstid, att ständigt vara uppmärksam på sin omgivning eller om att vara i kontakt med vänner/familj över telefon. Dessa strategier påverkar dels kvinnornas förflyttning i sig, men också hur förflyttningen upplevs och känns i kroppen.An accessible and attractive public transport system is of great importance in order to achieve an environmentally and socially sustainable urban development. One important aspect concerning the accessibility of public transport is that public transport users can feel safe, both during the journey, but also on public-transport nodes and on the walk to/from these nodes. This essay aims to investigate how a specific transport node in Malmö, Hyllie train station, and the journey to and from the station, are experienced from a safety perspective and how the experience affects women's daily mobility. This is done through an in-depth qualitative study with six participating women using observations and interviews as main methods. The study shows that perceived safety is a complex phenomenon that requires a holistic understanding. The study finds that perceived safety is mainly affected by three components: the specific characteristics of place (composed by the physical and social environment), our notions of place, and finally, by social categories/power relations. Even though all of these components are important, what seemed to be most significant based on the study was the social environment. Moreover, the study shows that women’s mobility is affected by their own perceived safety in several ways. This becomes visible through the multiple mobility strategies that the women utilize in order to fulfill their desired movement. This in turn affects both the actual movement, and how the movement is experienced

Welcome to Kattarp : A study of the opportunities and challenges a rural community faces

Kattarp är en av de sju tätorterna på landsbygden med järnvägsstation som Helsingborgs stad planerar att utveckla. I Kattarp har ett antal områden förberetts för exploatering, men få aktörer vill köpa eller bygga bostäder i Kattarp trots att Helsingborgs tomtkö är lång. I denna studie undersöker jag, från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, vilka utmaningar och möjligheter unga vuxna i Kattarp ser i samhället. Jag har valt att kategorisera det empiriska materialet för att kunna analysera och tolka tre teman med hjälp av analytiska begrepp. Analysens utgår från informanternas vardagsliv och de analytiska begreppen handlingsutrymme, ontologisk trygghet, kapital och identitet används för att belysa problemområdet samt de möjligheterna och utmaningar som står i vägen för en ökad attraktivitet i Kattarp. Studien visar att invånarna i Kattarp finner en trygghet i den kontinuitet som den lokala identiteten skapar i form av att de bor i ett tryggt område med en tydlig samhörighet. Vidare visar undersökningen att Kattarp som samhälle inte kan konkurrera med det handlingsutrymme staden besitter utan måste ta vara på de möjligheter som skapas av dess position i relation till andra omkringliggande områden. De utmaningar som unga vuxna uppmärksammar är att det måste finnas fler möjligheter till service och mötesplatser för att fler ska vilja bosätta sig i Kattarp. För att detta ska ske måste aktörer i form av invånarna i Kattarp, Helsingborgs stad, företag och banker samverka. Studien har således bidragit med ökad förståelse kring hur den lokala kollektiva identiteten utgör en möjlighet för Kattarp. Studien lyfter även fram hur en välfungerande samverkan mellan aktörer kan sprida bilden av samhällets möjligheter och gynna Kattarps utveckling.Kattarp is one of the seven rural suburbs with a railway station that the municipality of Helsingborg intend to develop. In Kattarp, a number of areas have been prepared for exploitation, but few actors want to buy or build housing in Kattarp despite Helsingborgs long residential queue. In this bachelor's thesis I investigate, from a qualitative approach with semi-interviewed interviews, what challenges and opportunities young adults in Kattarp detect in their community. I have chosen to categorize the empirical material in order to be able to analyze and interpret three themes using analytical concepts. The starting point in the analysis is the informants' everyday life and the concepts of ontological security, acting space, capital and identity are used to highlight the problem area, the opportunities and the challenges that stand in the way for Kattarps attraction to increase. The study shows that the inhabitants of Kattarp find security in the continuity that the local identity creates in the form of living in a safe area with a distinct affinity. Furthermore, the study shows that Kattarp as a society cannot compete with the acting space the city possesses but must seize the opportunities created by its position in relation to other surrounding areas. The challenges that young adults are noticing is that there must be more opportunities for service and meeting places in order for more people to want to settle in Kattarp. For this to happen, actors in the shape of the inhabitants of Kattarp, the municipality of Helsingborg, companies and banks must work together. The study has thus contributed to an increased understanding of how the local collective identity is an opportunity for Kattarp and it highlights how a well-functioning collaboration between actors can spread the image of Kattarps opportunities and benefit Kattarps development

Preventing crime through environmental design : a study of the safety and crime preventing qualities of an outdoor gym

Människans behov av interaktion i stadens offentliga rum förutsätter att den offentliga miljön är trygg och säker att vistas i. Ett område som upplevs otryggt kan leda till frånvaro av användare, vilket kan bidra till ytterligare otrygghet i området. Den här uppsatsen avser att undersöka hur ett litet tillägg i den offentliga miljön kan få trygghetsskapande och brottsförebyggande effekter i ett särskilt utsatt område. Tillägget preciseras som ett utegym med placering inom Gottsunda- /Valsätra i Uppsala. För att uppfylla syftet används två teorier med utgångspunkt i platsens betydelse för brottsförebyggande arbete, CPTED och ”Eyes on the street”. Teorierna bygger på möjligheten att stärka platsens övervakning, framtoning och aktivitet samt invånarnas känsla av ansvar för platsen. De förespråkar naturlig övervakning genom aktivering av plats, med målet att skapa förutsättningar för en utemiljö som attraherar besökare. Teorierna används som underlag till en intervjustudie, vilken genom analys visar hur brottsförebyggande och trygghetsskapande effekter kan uppnås genom att placering och utformning av ett tillägg anpassas efter platsens förutsättningar och invånarnas önskemål. Genom samarbete vid planering och förvaltning av tillägget kan tryggheten öka genom ökade flöden och naturlig övervakning.Man’s need for interaction in the city’s public spaces presupposes that the public environment is safe and secure to use. An area that is perceived as unsafe can lead to the absence of users, which may contribute to further insecurity in that area. The present thesis aims to investigate how a small addition in the public outdoor environment might generate safety and crime preventing effects in an especially vulnerable area. The addition is defined as an outdoor gym located within Gottsunda/Valsätra in Uppsala. To fulfill the purpose, the two theories CPTED and “Eyes on the street” are used. The theories are based on the importance of the location in crime preventing work and the possibility to increase surveillance, image and activity, together with the citizen’s sense of responsibility towards the place. They advocate natural surveillance through activation of the place, with the goal to create an attractive outdoor environment. The theories are used as a base in an interview study, which shows how safety and crime preventing effects can be reached through a placement and design that is adapted to the conditions of the place and the requests of the inhabitants. Through cooperation in planning and managing the addition, safety can be increased through increased flows and natural surveillance

(By the) Fairlead : En plattform för nya sjöfarare

I detta examensarbete har jag undersökt hur finländska medborgare som arbetar på fartyg under utländsk flagg har hanterat vissa teman såsom sjötjänst, dokumentation, sexmånadersregeln, skattedeklaration, fackföreningar, försäkringar, social trygghet och pension. De flesta sjöfarare har lärt sig genom egna erfarenheter vad det är bra att tänka på då de far och jobbar för ett rederi utanför Finland. Detta är orsaken till att behovet av en gemensam plattform finns. Fairlead är en digital portal där konkreta fall får lösningar som kan appliceras rakt av i en osäker situation. Portalen ger även användare tillgång till en samling länkar till information om hur fall kan hanteras vidare. Formatet är en hemsida som är tillgänglig för alla. Produkten som beställdes av Aboa Mare är en digital portal med intervjuer av sjöfarare och förmedling av andra källor till information. Hittills finns mig veterligen ingen liknande sammanställning av essentiell information på svenska i Finland. Hemsidan som heter (By the) Fairlead är en levande plattform som kan byggas ut efter behov och bli till en punkt där erfarenheter utbyts. De intervjuade hade goda lösningar på frågorna som ställdes inom olika teman, och svaren bör hjälpa den nya sjöfararen med olika frågeställningar. Under slutarbetets gång har jag märkt att det finns utrymme för mer forskning inom vissa områden som kunde vara till hjälp för finländska sjöfarare som arbetar utanför Finland.In this thesis I have investigated how Finnish citizens aboard ships registered under foreign flag have handled a variety of issues. The issues in question include the following: seagoing service, documentation, the six-month rule, tax declaration, trade unions, insurances, social security and the retirement situation. Most of the interviewed seafarers have learned through experience and with time what to have in mind when one goes to work for a company outside Finland. This is the reason that a platform such as Fairlead is needed. It is a digital platform, which provides information through a collection of documented cases. A visitor to the web page can consult these cases directly; if more information is needed, a selection of links will help the visitor find the relevant data. A platform such as this has thus far not been readily available for Finnish seafarers who want to work abroad. Fairlead is the result of a process that began with Aboa Mare ordering a digital portal. The project was to provide information in the form of interviews with seafarers, as well as other sources. In order to achieve this, I have opted to make this platform a home page, accessible to everyone. The home page, which is called (By the) Fairlead, is a platform that can become a junction, where experiences are exchanged. The idea with the platform is that it will change over time in accordance with the need of the users. The people in the interviews had good solutions to the questions asked and the answers should help the new seafarer with their inquiries. Although a lot of material covered in this thesis, it has to be said that more research could be done for the benefit of new seafarers in Finland